Så kom då dagen... När vi inte kunde kämpa mer, när Jag lära inse mitt ansvar som Djurägare..
Dagen, igår, när Jag fick ta avsked av både
❤️ Prinsessan Jasmin ❤️ o även
❤️ Riddaren Solfari ❤️
Tillsammans fick de vandra över RegnbågsBron. Vackra avsked här hemma, i lugn o ro.
Tacksam för den hjälp jag fick m att göra det så bra som det bara går.
❤️ Aldrig mer får jag sitta på Jasmins trygga breda rygg under Fullmånens Sken. Många är de nätter då bara hon o jag varit vakna i världen o strosat runt i tystnaden o mörkret, filosoferandes över Livets Mirakel. Aldrig mer kommer vi träna cirkuskonster o hon stå ut m mina upptåg. Aldrig mer kommer hennes mjuka mule mysa mot min kind ❤️
❤️ Aldrig mer får jag njuta av synen när Dottern somnar på Sols rygg, medans han står o gottar i sig kvällsmaten. Aldrig mer får jag se Sol trava/tölta/galoppera samtidigt. Aldrig mer kommer hans uppstudsiga uppsyn möta mig över boxkanten på morgonen, följt av ett lågt brummande o en puss ❤️
Inte denna Livstid iaf.
För jag vet att vi möts igen, där borta ❤️
Allihopa kommer de vara där. Där, där alla är friska, starka, unga ❤️
Där kan vi galoppera över ängarna, tillsammans allihopa.
❤️ Där, där Rosor Aldrig Dör ❤️
Tacksam att jag fick hjälpa dem, lära känna dem, ta hand om dem, älska dem... Å Älskas Av Dem.
Kanske är just det en anledning t att allt är ok nu.. Min sista gåva t dem var att Lova att ta bort dem innan värdigheten o lyckan försvann i deras ögon.
Så jag gjorde det I Kärlek ❤️ För deras Kärlek o Tillit t Mig var oändlig. De litade på Mig. De litade på att Jag stod vid mitt ord. Å det gjorde jag.
Så mitt i sorgen o saknaden finns Lyckan ❤️ Lyckan över att ha fått möta o leva med dessa vackra kloka själar ❤️
❤️❤️ Tack för Allt Ni gav ❤️❤️
Älskar att veta att deras energier, själar kommer att finnas kvar här. Å de kommer fortsätta hjälpa o bära mig ❤️
Varm Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar