fredag 26 oktober 2018

Vindarna viskar Hennes namn.

Nånstans....
På andra sidan av Regnbågen. Har Du fått ro.

Begravd.

Vi var flera som såg den lekande solkatten i taket på kyrkan idag. Tack Mamma. Det gjorde du bra.

Kände du All Kärlek som fyllde hela Cermonin?
Mitt i all jävla skitsorg är jag så otroligt glad... För Din begravning blev precis så Ljus, så Lättsam, så Vacker o så Personlig som jag ville. Som jag vet att Du velat.

Såg du Alla vänner o all Familj?  Vackert eller hur?  Alla blommor. Tro mig jag valde både, färg o sort m omsorg. De var, viktiga för Dig.. Blommorna.

Att genom tårar få skratta o vara så omringad av Kärlek o Trygghet som jag var idag är Magiskt.

Hoppas jag hann Krama alla o säga Tack för att just DU kom o visade Mamma hur Älskad, hon var o så många hjärtan hon berörde.

Mamma....
Jag va t din grav ikväll. Fullmånen lös rakt ovanför o ljusen brann intill din viloplats.
Jag la din klänning i botten så din vackra urna vilar mjukt. Även en Rosenkvarts. En Ametist. En Bergskristall o en Lapis Lazuli är med Dig.
Att få sitta där.  Ensam. I stillheten o mörkret. Vila i månens sken o sakta inse...
Du kommer inte tillbaka.. Inte i detta liv.
Du är inte Här längre. Inte som förr iaf.
Min Mamma... Är Död.  TvärDöd.

Mamma... Är Inte Här.
Hon är Där Vindarna Viskar Hennes Namn.

Så när Vinden smeker kinden nästa gång.. Lyssnar vi noga så kan vi höra hennes viskningar till oss.. ❤

Mamma...  Sov Tryggt. Tack för allt du lärt mig. Allt du hjälpt mig med. Alla tokigheter du stöttat mig genom. All kunskap du delat. 
Tack för att du Aldrig sa att jag inte skulle klara det. Tack för att du Alltid påminde mig om att Jag är viktig.
Tack för att Du aldrig tvivlade. Tack för att Du alltid, Alltid gav mig Självförtroendet o Självkänslan att Våga vara Jag.
💕 Jag Älskar Dig 💕

Farväl... 

onsdag 24 oktober 2018

Tänk om det börjar snöa...

Älskar Snö o Vinter. Mina leder mår bäst då. Jämnkallt o lagom fuktigt så orkar jag nästan ba som vanligt..
Men..
I år hatar jag att vänta på första snön. Den där doften, förväntan o det magiska o se varje snöflinga...

I 30 år... Har jag o Mamma Alltid ringt varann just nör första, snön faller.  Vart vi än är.. Vad vi än gör.. 
Det finns ingen telefonlinje t himlen ju.. 
Så Gud. Kan du inte vänta lite m snön?  Iaf till Lördag? Eller iaf Fredag eftermiddag? 
Så jag kan sitta vid graven o prata m henne om det?  Snälla..

Fullmåne i dagarna tre.
Sista dagen begravs Min Mamma. Avslut.. Fullbordan..

Ser du månen Mamma?  Är du liksom brevid den nu? Så alla fullmånar blir som riktiga AugustiMånar?

Imorgon ska jag hänga upp alla björkruskor du gjorde t hästarna.  Hela taket i stallet blir fullt.  Tack.
Ska även hämta dina gamla stövlar.. De tänker jag ställa i stallet, på hyllan brevid Farmors stövlar.
De två Quinnor i denna Värld som inspirerat o gett mig Mod. Styrka. Kärlek. Envishet. Hopp o en jävla stark självkänsla ❤

Nu ska jag ut... Niga för Månen. Niger du m mig Mamma?  Sen ska jag gå ner t bäcken o lämna min Sorg o min Ilska. 
Men det är svårt att gå i mörkret när sikten skyms av tårar..

Kan du snälla hålla min hand en liten stund.. Jag Saknar Dig..

Sov gott. Puss o Kram

måndag 15 oktober 2018

Virrigt o Behövligt...

Mäh...  Jaha.  Ehhh... 
JaNej...
Lite så..
Sakta börjar jag inse att Mamma kommer inte komma tillbaks.. Alls. Ever! 
Hon kommer inte kunna hjälpa mig. Med NÅNTING...

JaJo.. Såna saker.. Som går att fixa fast man är en ängel.  Det kan hon såklart göra.  Å gör. Men resten.  .  .  .  .  .  .  .  .
Vem ringer man?  Vem frågar man?  Å måste jag komma ihåg alla dessa vuxengrejer nu??

Har sett att jag,  som vanligt,  tydligen skrämmer folk. När jag säger att Mamma är Död.
Men...  Hon är ju det? 
Hon är SkitMycketJätteDödast..
Å det suger ....
Hur mycket vi än inte pratar om det el säger det högt så är hon iaf.... Död.. Bortgången. Avliden.

Så jag får skratta. Jag får ha kul. Jag får kramas. Eller förälska mig. Eller gråta.. Saknaden finns där som ett stort moln..  Jag har bestämt mig för att det molnet ska alltid ha en glittrig kant i regnbågens alla färger. För så hade Mamma sagt att det sku va. 

Så möt mig.... Ärligt. Så kam vi gråta. Skratta o minnas.

Hon sitter på sitt fina moln o ler. Guidar mig i det hon kan o försöker svara på de frågor jag har. 💚
Så snart ska jag säga Hej Då.. Till min Mamma... 
Säger Vi ses Igen o vågar fortsätta förälska mig i det fantastiska liv jag byggt upp. Har detta lärt mig nånting så är det dels att tydligt se vilka, som bryr sig ärligt o vilka som gör det när de kan tjäna nåt på det... 
Å att Livet är NuNu! Morgondagen är Aldrig given. Så att leva här o nu blev ännu viktigare. ❤
Säga t mina Barn att Jag Älskar Dem.
Visa Kärlek o Omtanke t mina nära 💛

Ett otroligt virrigt inlägg tror jag... Men det va precis vad jag behövde få ur mig.
Så Tack för att Du är Du.
Å för att Du är här 💜💜

Puss o Kram
😘